AbstractThis study examines the conclusions made by Roland Paris in his case study of fourteen major post-war reconstruction efforts following the end of the Cold War, and applies them to the current reconstruction process in post-war Iraq. Paris found a common denominator of the fourteen cases ? a belief that a rapid liberalization process, turning war-torn states into liberal market democracies, would foster sustainable peace. Paris calls this belief ?Wilsonianism? after Woodrow Wilson, who was one of the first advocates of it.

Studien behandlar de motiv den amerikanske presidenten Ronald Reagan fann till att USA skulle intervenera på Grenada, samt hur denna motivbild skapades. Som teori användes John J Mearsheimers offensiva realism och metoden tog sin utgångspunkt i Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursanalys. Materialet som undersöktes bestod av texter och uttalanden med Reagan som avsändare. I analysen visade sig både motiv tillhörande den realistiska och liberala diskursen. Den liberala diskursen var dock underställd den realistiska, vilket visade på en hegemoni för den senare..

Denna uppsats är en kritisk ideologianalys av den liberala frihetssynen utifrån feministisk teori. Som empiriska exempel har vi tagit sexualiseringen av det offentliga rummet och mer specifikt reklamens objektifiering av kvinnan och åtföljande diskussion om lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Reklamens objektifiering av kvinnan inskränker på kvinnors reella frihet att definiera sig själva som individer och att vara fria från könsdiskriminering, en inskränkning som osynliggörs inom den liberala frihetssynen genom dess betoning på individen. Den feministiska kritiken framför mer användbara verktyg för att analysera det strukturella förtrycket av kvinnan och vi har utifrån en mer enhetlig syn på frihet med bas i Maccallums frihetsdefinition påvisat att inskränkningar i individers/gruppers frihet kan leda till större frihet för flertalet. Vem friheten är till för, dess innebörd och utformning kan således inte fastställas en gång för alla utan är en process som sker genom kontinuerliga avvägningar mellan olika individers och gruppers intressen.Nyckelord: Liberalism, frihet, förtryck, feminism, reklam.Antal tecken: 69 421 (inklusive blanksteg).

Den liberala demokratin står inför en rad problem när det gäller att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. För det första finns en inbyggd strävan efter ekonomisk tillväxt, vilket ekologismen anser är en omöjlig kombination med hållbar utveckling. Det andra problemet är att kompabiliteten mellan den statliga miljöpolicyn och den liberala demokratin ofta ifrågasätts på grund av att den strider mot principerna om den statliga neutraliteten. Med bakgrund av dessa kompabilitetsproblem mellan den liberala demokratin och den hållbara utvecklingen har ett antal lösningar diskuterats under senare år. Tanken på ett ekologiskt medborgarskap har presenterats och diskuterats av flera olika teoretiker som en tänkbar ersättare av det liberala medborgarskapet.

En central fråga som hela tiden har återkommit är: hur ska staten organiseras för att på bästa möjliga sett ta tillvara på demokratins fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida vid sida. På den teoretiska nivån finns stora konflikter mellan den liberala demokratin och ekologismen. Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och liberalismens rättigheter är uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir relevant att studera dels på grund av att Agenda 21-handlingsplanen tillskriver skolan ett stort ansvar när det gäller att utbilda miljömedvetna medborgare och dels på grund av att begreppet hållbar utveckling fått allt större prioritet på den politiska dagordningen i de liberala demokratierna.

En central fråga som hela tiden har återkommit är: hur ska staten organiseras för att på bästa möjliga sett ta tillvara på demokratins fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida vid sida. På den teoretiska nivån finns stora konflikter mellan den liberala demokratin och ekologismen. Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och liberalismens rättigheter är uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir relevant att studera dels på grund av att Agenda 21-handlingsplanen tillskriver skolan ett stort ansvar när det gäller att utbilda miljömedvetna medborgare och dels på grund av att begreppet hållbar utveckling fått allt större prioritet på den politiska dagordningen i de liberala demokratierna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om sexualsynen i Vecko-Revyn under perioden 1955-2005 följer samma förändring som har inträffat i sexualsynen i samhället enligt en för studien sammansatt analysmodell. Med hjälp av den hermeneutiska metoden har källmaterialet, som består av artiklar och spalter från Vecko-Revyn från 1955-2005, analyserats. Den teoretiska utgångspunkten består Lennerheds, Sandströms, Bergenheims och McLarens teoretiska skildringar av sexualsynen, vilka är sammansatta i en för studien aktuell analysmodell. Slutsatsen visar att Vecko-Revyns sexualsyn följde förändringen i samhällets sexualsyn i olika grad under de olika decennierna. Den mångfasetterade bilden av Vecko-Revyns sexualsyn som framträder i det undersökta materialet visar att Vecko-Revyns åsikter i vissa fall var mer liberala än samhällets medan de i andra fall var mer konservativa.

Ända sedan det kalla krigets slut har diskursen om den liberala demokratin varit hegemonisk. Det, menar vi, har skapat en osund situation där demokratins utformning och innehåll inte längre diskuteras. Därför har vi valt att undersöka den globala rättviserörelsens demokrativision, den enda som idag skulle kunna representera ett legitimt alternativ till den liberala demokratin. Eftersom det är en ostrukturerad grupp av diverse organisationer, rörelser och aktivister är det svårt att nå fram till en samlad vision. Vår analys bygger huvudsakligen på World Social Forums ?Charter of Principles?, en samling grundläggande principer som bildar en gemensam grund för alternativa politiska forum.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om utrikespolitiken som USA förde under George W. Bushs tid i Vita Huset har likheter med det realistiska eller liberala teoriperspektivet inom internationella relationer. Den samlade utrikespolitiken under en president sammanfattas ofta i en doktrin där de centrala frågorna som administrationen har ägnat sig åt sammanfattas och sätts i perspektiv mot andra doktriner. Två kända doktriner tidigare i USA:s historia är till exempel Monroe- och Trumandoktrinen. För att ta fram de centrala delarna i Bushdoktrinen och hitta den grund som doktrinen vilar på har tal och dokument som Vita Huset utfärdat använts som underlag.

Vi har haft för avsikt att, med hjälp av Foucaults teori om styrning, synliggöra styrningspraktiker och styrningsstrategier utifrån verksamhetschefens, handledares och assistenter berättelser om arbetet i ett socialt företag. Går det att se styrningens strategier, genom egenmakt och delaktighet istället för att med lagar och tvång, med hjälp av en teori som belyser maktrelationer och styrning? Analysen och tolkningen av den insamlade empirin har gjorts ur ett maktperspektiv, med hjälp av Foucaults teori om styrningsmentalitet. Denna teori beskriver hur människor, genom styrning, formas till goda och fungerande medborgare. Den problematiserar och belyser hur makten och dess strategier förändras under utveckling och förändring av samhället och den liberala demokratin.

Uppsatsens sociologiska problem är ungdomsbrottslighet. Varför begår ungdomar brott och vilka faktorer påverkar dem att begå brottsliga handlingar. Syftet besvaras utifrån ett sociologiskt och kriminologiskt perspektiv och genomförs av en litteraturstudie. Ungdomsbrottslighet betraktas som ett allvarligt samhällsproblem där utvecklingen har blivit grövre, från stöld till våldsbrott. Vilket till stor del beror på ungdomars liberala attityd gentemot kriminalitet.

The goal of this essay is to analyse how women belonging to a right wing political discourse talk about feminism and equality. This analysis will be used to determine if right wing feminism exists. The analysis is based on Laclau and Mouffe´s  discourse theory as the primary base. The focus is articulation, antagonism and hegmony; the central terms of Laclau and Moffe´s theroy. The material consists of five interviews with representatives of women wings of liberal political in Sweaden; Liberala kvinnor, Centerkvinnor and Moderatkvinnor.The study shows that there are different opinions regarding feminism in the liberal political discouse, and that those opinions have an antagonistic relationship.